Kära medlemmar

Lyckan i just mitt liv förutom min familj är när jag ser våra medlemmar på tävlingarna.

Alla tränare och coacher, ibland brukar jag stanna till och titta runt mig som om tiden stod still och alla ljud försvinner, jag ser hur mycket ni bryr er om era elever. Jag ser hur eleverna är taggade, vissa är nervösa, och vid varje elev så står det en stolt coach som peppar dem.

Jag ser glimten i era ögon och vet att ni tänker, det här tar vi!

Sedan kommer sanningen i fatt mig när jag ser att många klubbar inte pratar med varandra.

En konstant oro pga. pågående strider som gör att vi inte kommer framåt. Som ett svart moln som drar över en. Vi pratar inte med varandra, utan vi pratar om varandra… Vi har alla gått igenom så mycket och på något sätt så vill vi inte lära oss av historien.

Det är konstant bråk och fulspel där man till varje pris vill sätta dit varandra, inspelningar, mutor, hot mm. Har vi glömt att vi, genom taekwondon, har räddat många ungdomar ifrån ett destruktivt liv på gatan, bort från våld, droger och alkohol. Om vi förstör allt detta, vad kommer hända med våra barn och ungdomar, våra utövare som vi kämpar för och bryr oss om? Dessa barn och ungdomar som ser upp till oss s.k. vuxna, deras förebilder.

Vad är det vi lär dem genom vårt beteende och bemötande mot varandra? Ska vi titta tillbaka en dag och säga att vi ångrar att vi inte gjorde det annorlunda. Kan vi inte som nyårslöfte lova varandra, att allt vi gör inom Taekwondon är för barnen.

Folk kommer fram till mig och säger att vi måste hålla ihop för att fienden jobbar hårt emot oss.. fienden??? Vem är fienden? Är det våra Taekwondo bröder och systrar som har en annan åsikt! Varför betraktar vi varandra som fiender för att vi inte tänker likadant?

Varför lär vi oss inte av det vi lär våra elever? Varje dag lär vi våra elever att respektera sporten, vara ödmjuka och respektera andra människor. Gör vi det? Nej, det handlar mer om att de ska göra som vi säger och inte som vi gör. Kan vi istället försöka sträcka ut handen till varandra. Sätta oss ner och lyssna på varandra, respektera och acceptera att vi alla tänker annorlunda.

Ingen är perfekt, men jag vet att om alla drar sitt strå till stacken, lägger ner stridsyxan och öppnar upp för ett mildare klimat så kan vi förbättra förutsättningarna för svensk taekwondo! Låt inte Svensk Taekwondo vara en lögn…tillåt den istället bli den enda sanningen…för våra barn och ungdomar samt för vår egen skull. Vi måste börja leva som vi lär!

Till alla utövare; jag är otroligt stolt över er.

Ber om ursäkt om jag har sårat någon.

Tillförordna ordförande önskar er alla en God jul och Ett Gott Nytt 2019!


TF Ordförande
Ninos Malki